Kladdkaka? Självklart!
Okej, jag är ju ingen nybörjare. Mio och Arwen har två äldre kusiner, Gideon och Alfred, femton och fjorton, och de har sen lääääänge slutat önska sig något annat än pengar. Så, när de fyller år får de en slant men när det gäller julklappar har
jag satt ner foten. Julklappar är paket och jag slår inte in pengar i ett paket, bara så ni vet. Och om de inte kommer med några önskemål, riskerar de att få kalsonger (blää), sockar (men mormor!) eller nån praktisk pryl som de inte kommer att
använda. Skyll er själva när ni inte kan klämma fram en önskelista!
Men när det gäller kakor och andra godsaker, då är det minsann inte svårt. De får bestämma varsin sort, som jag bakar till dem när de fyller år.
Mio - kladdkaka, varje år
Arwen - dubbla knäckflarn med chokladsmörkräm mellan
Alfred - samma som Arwen
Gideon - har gått över från knäckflarn till potatisbakelser i långpanna (det blir fler av dom)
I år bestämde jag mig för att gå all in på kladdkakan. En tvåvånings med fyllning av ljus choklad och grädde. Den dög.
Arwens knäckflarn bakade jag dygnet runt. Första omgången tvingades jag slänga, den blev inte som den skulle. Morgonen efter gjorde jag ett nytt försök som lyckades. Träffade grannen mittöver i trapphuset: Vå klåån, baka du döngne runt du? He lukte bakaneinga
både i går kwäll å nöu om mårjan.
Att misslyckas med bakning gör mig inte på gott humör. Det borde hon veta vid det här laget . . .
Men att femtonåringen (sexton i höst) och fjortonåringen har bjudit in sig till mormor på middag i dag, det gör mig på väldigt gott humör. Man duger liksom. Föräldrarna är borta över helgen, så när Gidde ringde och hörde sig för om middag "på söndag",
frågade jag förstås om de inte ville komma och äta på lördagen också. "Tack, men det blir för stressigt. Du vet, vi har ju både hus och hund att sköta om". Jag skrattade länge sedan jag lagt på luren.
❤️
Kommentarer
Postat av: Ima
Du är den perfekta generationen
Trackback
