saltatochkryddat

Jag tycker - och jag tycker om! Ibland saltar jag min tillvaro, ibland kryddar jag den med drömmar. Jag gråter, är upprörd och förbannad - men mest skrattar jag.

Det nätet har ingen mottagning längre

Jo, jag vet att jag har sagt att de får vara ifred utomhus så länge de inte kommer in i huset.

Men att spinna ett fångstnät precis utanför farstudörren är en ren terrorhandling!

Jag hade faktiskt kunnat gå ut och få både nätet och rovdjuret rätt i ansiktet, vilket hade inneburit ett trauma för resten av livet. Det är inte säkert att det ens hade blivit nåt "resten av livet".

Jag gallskrek, utan att våga öppna munnen utifall att . . ., och min Hjälte kom rusande från snickarboden. När han, efter min stumma hänvisning, såg orsaken till paniken, vände han tvärt och gick snabbt tillbaka till snickarboden!

Lika fort kom han tillbaka med två långa träbitar som han kvickt klappade ihop med rovdjuret mellan. Slut spindel kvar.

Nu när Hjälten är hemma på heltid, behöver jag egentligen aldrig vara rädd, inte ens för åskan. Han fixar den också. Väderprognoserna må förutspå åska hur många gånger som helst men den håller sig borta. Även naturkrafterna har svårt att mäta sig med en Superhjälte. Och vad består då hans styrka i?

Lugn! Ett lugn som så gott som ingenting kan rubba. Trots mig.

Jag har fortfarande kvar min "åskbil", Kanonkulan, fast jag inte behöver den. Men jag tycker ju så mycket om den och den går så bra på skogsvägar så jag vet inte om jag kan skiljas från den. Finns överhuvudtaget den blivande ägare som duger i mina ögon? Gideon, barnbarnet som är närmast körkortsåldern, kastar inga trånande blickar på Kanonkulan men kanske att Arwen . . .

Hon har visserligen några år kvar innan det blir dags för henne att börja köra bil men det innebär ju också att jag med gott samvete kan ha kvar den i flera år till. Eller kanske Emma. Hon fyller snart två. Jo, nog vill hon säkert ta över den, när hon fyller arton. ✊🏼

Okej, jag vet att jag är en känslomänniska med få naturliga gränser, somliga skulle nog använda ännu starkare ord men det är som det är. 

Om jag hämtar in min handduk som hängt och torkat i solen och torkar det nytvättade ansiktet med den och det samtidigt hoppar ner en stor svart spindel i tvättfatet, då har jag rätt att agera. I ord och handling!

Den hade förmodligen fortfarande levt om den hade haft förstånd att stanna ute. Men - a Deal is a Deal. Så är det för det har jag bestämt.

Maude, inte visste jag att du var åskrädd... Ett tips, ladda hem appen Blixtvakt, då får du hela tiden veta hur nära eller långt ifrån "farbror Tor" är. Förra natten, då det störtregnade, fick jag Blixtvakts-meddelanden gång på gång. Jag somnade om eftersom "farbror Tor" kom aldrig närmare än 3 km till mig. Testa vettja!