Är jag verkligen född i rätt århundrade?

(null)

Spöken finns!
Kan det visas tydligare än på den här bilden?
Egentligen levde jag förmodligen i slutet av 1800-talet, långt innan någon hade kommit på Bitcoin. En valuta som finns, men inte syns, i dag. Och som jag har massor av!!
Varje dag får jag högar av meddelanden om hur många nya Bitcoin som har satts in på mitt konto. Vaddå satts in? Vaddå konto?
Och varifrån?
Annat var det på min tid. Då pratade vi med varann. Då hjälpte vi varann att överleva i stället för att hota varann. I dag kan vår dator smittas av ett virus och vips är alla våra pengar borta! Om vi inte . . .
Jag har hittills vägrat att förnya något som jag aldrig haft och ändå fortsätter det att strömma in Bitcoins på ett konto som inte finns. 
Nu kan människor streama på nätet i realtid.
Är det märkligare än att lägga ut nät i strömmande vatten precis när vi gör det? Så gjorde vi i alla fall i slutet av 1800-talet. På min tid.
Okej, det är lika bra att jag erkänner; jag hänger inte med. Och när jag ändå är på gång med brutal ärlighet; jag bryr mig inte.
Med ålderns rätt.
Mina barnbarn får gärna försöka förklara för mig det jag inte förstår för då har jag deras fulla uppmärksamhet. De har inte min! Jag sitter mest och ler och njuter av att se och höra dem. Vad de sen säger bryr jag mig inte så mycket om. 
Min kusin Tomas och hans bedårande fru Kerstin kom hojande från Närke i förra veckan. Han berättade också en nyhet för mig; numera behöver man inga frimärken när man skickar brev! Det finns en app till vilken man vänder sig och berättar att man tänker skicka ett brev som väger exempelvis 20 gram. Då får man en kod, säkert brano lång, som man själv ska skriva av på kuvertet och vips kan vi gå till brevlådan och posta försändelsen med gott samvete.
Tänk dig det, lilla mamsen, du som kunde lägga brevet och slantar i en plastpåse som du fäste fast med en klädnypa på brevlådelocket så att Post-Ulla tydligt kunde se det och sätta dit ett frimärke värt summan.
Det var service och förtroende som gällde då.
Vad som gäller nu, förstår jag inte, bara att så fort jag öppnar min elektroniska brevlåda, får jag spins. Om och om igen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0