Våra ritualer är vinnande
Vi älskar Skellefteå AIK!
Staffan älskar falukorv.
Jag älskar 60- och 70-talsmusik.
Älska är ett starkt och ofta använt ord i alla möjliga, och omöjliga, sammanhang, vilket självklart har urlakat och försvagat betydelsen, som egentligen är att vara kär i någon.
Givetvis är vi inte kära i AIK, falukorv och musik från "förr" men samtliga framkallar starka känslor.
Av olika anledningar kan vi inte gå så ofta på AIK;s hemmamatcher men vi gör allt i vår makt här hemma för att hjälpa vårt lag att vinna.
Ett av Lowimas AIK-ljus ska vara tänt under hela matchen.
För cirka tio år sedan gjorde ett av våra barnbarn varsitt pärlplattehjärta till oss att bära i en tråd om halsen varje match. Det gör vi än i dag.
Vi klär oss i AIK-tröjor och virar tjocka AIK-halsdukar runt halsen (och svettas!!) varje match.
Förutom det har vi vissa ritualer inför varje period, som varierar för första, andra och tredje perioden.
Och så vrålar vi så högljutt vid varje AIK-mål att grannen vägg i vägg ber att få jobba kvällsskift varje gång det är hockey. Tror vi. Hans bil försvinner i alla fall i flera timmar.
Man gör allt man kan för dem man "älskar" men om uppoffringen för ett hockeylag skulle jämföras med, exempelvis, en eventuell donation av ett organ till barn eller barnbarn, då skulle skillnaden bli brutal. Förstås.
Tankens kraft är stor. Tröj-, halsduks-, amuletts- och andra ritualers kraft är rent av gigantisk. Det förstår vi varje gång Skellefteå AIK vinner. Och känner ansvaret att fortsätta.
Alla känner väl till ordspråket "Tron kan försätta berg". Eller?
Kommentarer
Trackback
