Nu går jag i taket!

(null)


Skämmes tammefan !

Aldrig tidigare har jag känt att det kända uttrycket från en indignerad ex-Robinsondeltagare, har suttit så bra som nu.
Det handlar om höga chefer från LSS-företag. Du vet ju vad LSS står för; Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade.
Somliga ser den som en guldgruva att ösa ur. Inte till gagn för dem som behöver, utan till lyx och överflöd för hjärtlösa egoister. Dem själva. De som skiter i andra. Och som skor sig på andras olycka. 
Jag läste nyss en artikel som gjorde mig så otroligt upprörd.
Nu vill jag ju inte att du som läser min blogg ska behöva närma dig en hjärtattack alternativt gråta blod, så jag ska inte återge från artikeln mer än att det har blivit rättssak av det hela, trots att cheferna själva inte tycker sig ha gjort något fel. Men det tycker jag!
Vi betalar inte skatt till vem och vad som helst, eller hur?
Det finns en synonym till att vara egoistisk, som heter förguda. Betydelsen är: att visa sig själv omåttlig uppskattning. Övriga kommentarer överflödiga.

Och nu till nåt helt annat. Eller?
När jag ändå är inne på bedrägligt beteende.
Vi, Staffan och jag, älskar sport. En helkväll för oss betyder att TV-programmet är fullsmockat med idrott, hockey, fotboll, friidrott, tennis, curling, handboll med mera. Vi diskuterar fortfarande om snooker hör till kategorin sport men okej, jag har faktiskt lärt mig att tycka det är lite kul se på. Fast inte så länge.
MEN vad ska vi göra med fotbollen på högsta nivån? Elitspelande miljardärer med supertränade kroppar som flännar (skriker, gråter), snurrar tiotals varv och vrider sig i plågor så fort en motståndare är närmare än en meter. Okej, jag överdriver men det är ingenting mot vad de gör!
De försöker tillskansa sig fördelar genom bedrägligt beteende. De också.
Ronaldinho, han dribblade och fintade i stället. Med ett leende på läpparna. Då var det underhållning! Men hur kul är det nu att se vuxna män ligga och gråta efter att nästan ha blivit påsprungna? Jag säger bara Neymar. Sen får du säga vad du vill.
Min favoritspelare har nästan samma efternamn som jag. Egentligen exakt samma men man vill ju inte vara den som skryter. Men i väntan på att publik tillåts på hans matcher, får vi hålla till godo med europeisk proffsfotboll på TV. Sån där flännfotboll.
Mundus vult deciliter - världen vill bedragas. Visst är det väl ändå dags att vi reviderar det urgamla citatet av Petronius, och återupprättar värdet av ärlighet. Om det nu funkar ihop med girighet . . .
Jag har mina tvivel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0