saltatochkryddat

Men det där med att befinna sig ovan molnen, är inte riktigt min grej. Att vara i sjunde himlen, har jag däremot ingenting emot.

Det där med talesätt och ordspråk intresserar mig mycket. Vem är det som kommer på dem och varför? 

När vi, för ett antal år sedan, flög till Spanien tillsammans med syster och svåger, såg jag i verkligheten att Björn Afzelius textrader verkligen stämmer. Jo, jag har flugit tidigare men då har jag antingen blundat mig igenom resan (obs! Inte sovit), eller varit djupt försjunken i ett korsord som aldrig fick sin lösning.

Flygrädd är inte ordet, snarare dödsrädd. Flygplan störtar ju i tid och otid och mest troligt då jag är passagerare. Den gången, dock, när jag både hade ögonen vidöppna och var så cool att jag fotograferade himlen, störtade vi inte. Vilket var dubbel tur:

Vilka fantastiska, underbara veckor!

Man måste våga för att vinna. Kunde inte ha sagt det bättre själv.

"Nu är det kokta fläsket stekt" hör alltså INTE till bilden ovan, däremot undrar jag hur, av vem och varför det ordspråket myntades. Helt obegripligt.

Ett som jag däremot med säkerhet vet hur det har uppstått är "Den som väntar på nåt gott, kan gott vänta", eftersom det var riktat till mig från en som gladeligen trodde att ordspråket verkligen löd så och som levde efter det. 😉

Om människan var ämnad att flyga, hade hon fått vingar. Självklart! 

En biltur om dagen, gör gott i magen. Vaddå, aldrig hört? Jodå, det ordspråket har jag hört sen barnsben. Tror jag . . .

Är det någon som har missat att jag älskar att åka bil mot okänt mål men med en väl packad fikakorg i "skuffen"? Det grundlades troligen redan i tidig ålder och återuppstod på äldre dar. Däremellan körde jag mest själv och någon tid för fikaraster fanns inte. Det var skjutsning av fotbollsspelare till och från matcher, skjutsning till och från kompisar, skola, träningar av allehanda slag, nöjen, ja, listan kan göras oändlig. Roligt hade jag men nån tid för fikakorg fanns inte.

En kortare tid var jag faktiskt chaffis till ett popband! Toy Train hette bandet och det var världsberömt ända till Burträsk. Jisses, vilket tunggung!

Men - var sak har sin tid.

Nu grunnar jag bara på vad som menas med att man inte ska utmana ödet. Vem vet vilket öde som väntar? Att utmana det okända är som att skuggboxas. Men - OJ! Lät inte det där som att jag uppfann ett eget ordspråk! Eller?

Här får du i alla fall ett vedertaget: Bättre med ett dåligt minne än dåliga minnen.

Kom ihåg det!