saltatochkryddat

. . . har vi haft skitstora problem.

Tänk dig ett hyreshus med källarvåning, en halvtrappauppvåning och ytterligare en våning ovanför med totalt sju lägenheter i olika storlekar. Tänk dig att under ett antal dagar inte få använda vatten och avlopp. 

Vi tänkte oss oöverstigliga hinder och tvångsförflyttningar. Men så fick vi information om att dessa absoluta restriktioner bara gällde mellan kl 7.30 och till den målade bilen försvann på eftermiddagen. "Bara". Alltså.

Vi sjusovare tvingades ställa väckarklockan på ett hutlöst tidigt klockslag för att hinna duscha, koka kaffe och brygga te.

Så fick vi veta att de tänkte åtgärda halva huset åt gången, i rakt nedstigande led. Detta gjorde ju att vi kunde nyttja varandras faciliteter vid behov, vilket fick till följd att vi blev som en enda stor familj!

Visst innebar det en del besvär men det rörde sig om fyra dagar. På nätterna var vi fria att använda alla möjliga ledningar.

Inte grät vi och viftade med näsdukarna när hantverkarna packade ihop och lämnade men det hade, trots allt, varit en vecka att minnas.

Vi har många minnen att skratta åt, de andra skiter vi i. Så att säga.

Ibland behöver man påminnas om hur ofantligt bra vi har det, hur bortskämda vi är.

Och hur mycket vi bara tar för givet.

Som vatten och avlopp till exempel. Och goda grannar. Men bevara mig väl om elen skulle krångla hos oss just när det är sport på TV, då vore det kört. "Sport, vå jer he för nanting?"

Intressena skiljer sig åt men behoven är desamma. Skulle man kunna säga.