saltatochkryddat

Samma procedur som varje år. Vicka upp persiennen sakta, sakta och befara det värsta. I morse var det så dags för den stora besvikelsen. Det är faktiskt inte snön i sig som gör mig nedslagen. Det är mer det faktumet att den här dagen är början på min flexibilitets tillkortakommanden.

Nu, i skrivande stund, är det två timmar sedan jag först såg dagens ljus. Redan har läget förändrats. Den kalla, vilda blåsten är i antågande. Den som kommer att knuffa ner snön från träden, fixa ett par plusgrader och medföra smärta. För vissa i själen, för väldigt många i kroppen.

Om det vore vintern som kom, skulle jag nog, fastän motvilligt, kunna acceptera läget men, vis av erfarenhet (i vissa sammanhang) vet jag ju att det är den nya, den femte, årstiden som är här.

Den svartvita.

Okej, det är väl bara att finna sig i det. Alternativen är få, om ens några. Och egentligen är jag en riktig gnällspik, det inser jag faktiskt.

Att vakna upp till ett förändrat landskap är en sak, att vakna upp till ett förändrat samhälle är en annan sak. När jag kröp ner i min varma, goa säng igen, hade jag telefonen med dagens första nyheter i handen. Eina’r, 19 år, ihjälskjuten. Sveriges mest spelade rapartist, enligt nyheterna.

Två personer har setts springa från platsen efter det att skotten hörts.

Hur gamla? 14? 16? . . . .

De kriminella nätverken rekryterar underifrån, har jag läst. Unga pojkar får liksom jobba sig upp i organisationen genom att utföra skitjobben, det vill säga döda. 

Jag blir så äcklad, förtvivlad, ledsen, förbannad, upprörd över denna brist på respekt för andras liv.

Så till den grad att jag själv har slutat döda spindlar. Det säger en hel del det.

Egentligen är jag glad för snön. Att kunna rikta sin ilska mot en väderlek, är ju underbart. Den bryr sig inte, den hämnas inte (även om jag ofta beskyller den för det), den bara kommer och far. Som den har lust. Men blåsten! Den gör fysiskt ont. Till min lycka jag är ju gift med en obotlig optimist som gör mig glad även om jag är arg och har ont. Alldeles nyss tittade han ut genom fönstret och sa: Jaadu, älskling, i dag behöver vi inte tänka på att åka till stugan och klippa gräs.

Jag har sol och värme inomhus 💛