saltatochkryddat

Julafton, juldagen och en annan dag, som heter Hockeyns återkomstdag.

Julen är trevlig och trevligast är att träffa alla barn och barnbarn. Men julen är också förkylningarnas och influensornas högtid. Det går sällan att planera julen i detalj, alltid är det någon eller några som ligger i feber och hostar och snörvlar. Då måste man kunna vara flexibel.

Vi hade turen att kunna få samla mina barn och barnbarn på självaste julafton några timmar mitt på dagen. Eftersom det var influensa hos Staffans ena son, åkte vi bara dit en snabbis och lämnade julklapparna till barnbarnen. Den andra sonen och sonhustrun hade Englandsfrämmande så vi ses senare.

Men - i dag är en annan dag! Hockeyns återkomst efter ett olidligt långt juluppehåll på flera dagar!

I dag tänder vi inga andra levande ljus än Lowimas underbara AIK-ljus, det är det som gäller!

Längre fram i veckan börjar fotbollen om i LaLiga. Och var och varannan dag är det snösporter på längden och utför. Gissa om vi har längtat!

Vi är så sportiga så det är inte klokt. Tycker en del andra. Att se andra tävla och ge sitt yttersta är nästan lika energikrävande som att tävla själv.

Men det är ju nu man ska ut och jogga bort julmaten, enligt traditionen. Vi bryr oss inte så mycket om traditioner i den här familjen . . .

Innan jul frågade jag maken vad som var viktigast på julbordet för honom. Julskinka och en hederlig, gammaldags omelett, sa han. När jag får äta det, då känns julen i hela kroppen. Än har han inte firat jul ordentligt. Vi glömde bort omeletten på julafton. Vi glömde bort omeletten på Juldan.

I dag, annandagen, är det bara hockey i våra medvetanden. Vi måste vinna, annars blir det pannkaka. Och det är ju inte samma sak som omelett.

Snart är det nyårsafton och sen går vi in i ett nytt år. Hur det ser ut vet inte ens meteorologerna i sin långtidsprognos. Mycket kan de räkna ut och förutspå men aldrig Putin. Den lille mannen med det stora vansinnet, även kallat storhetsvansinnet. Han måste vara född utan två viktiga beståndsdelar, hjärta och samvete. Det fanns tidigare också en kortväxt man med samma defekter och samma vansinne. Om hans sista dagar säger historien att han på något sätt till slut begrep att han inte skulle uppnå världsherravälde och då fanns inget annat alternativ än att världen fick klara sig själv utan honom. Undrar hur den lille ryske tänker? Eller tänker och tänker . . .

Tänk så fånigt att slåss om herraväldet på en sån mikroskopisk yta, sett i ett universellt perspektiv. Ett tips, Putte, det finns många stooora planeter som inte har nån med herravälde över sin gigantiska yta. Åk dit!  Det är inte säkert att det finns något syre att andas in där men, jag frågar mig, hur länge finns det här i det "klimat" som råder?

Ja ja, nog med frågor. Innan annandan är slut, har vi matchresultatet. Just nu känns det som den stora frågan. Då har man det bra i livet.