saltatochkryddat

men det är sällan att snön gör det.

Stugan är dock omgiven av vågad snö just nu. Eller vågad och vågad, inte vet jag om den är särskilt tuff eller oanständig men består av vågor gör den. Staffan misstänker att det är en hel renhjord som har besökt oss på jakt efter åtkomlig mat men själv var jag säker på att vågorna var en effekt av snö som blåst från träden. Vilka träd, sa min käre make och såg överraskad ut. Jag snurrade runt och kunde konstatera att hans fråga var befogad.

Visserligen står vår stuga "i skogen" men om man ska vara precis och exakt så måste det ha blåst utav bara tusingen om den från träden fallna snön skulle ha placerat sig där, på vår "gräsmatta".

Det blir mer och mer vanligt att de slutsatser som jag drar, blir även de mer och mer vågade, i den meningen att de framförs så snabbt att de kanske inte har hunnit bli riktigt genomtänkta. Jag hinner liksom inte bearbeta sannolikheten i dem innan de torgförs. Tvärsäker, tror jag det kallas. Men även detta går i vågor. Ibland blir jag tveksam när jag löser korsord. Stor bokstav? Lätt som en plätt: versal. Skriver snabbt dit det och är jättenöjd. Men när de korsande våg- och lodräta orden ska dit, stämmer ingenting. Att jag har skrivit fel ord finns inte i min värld. Jag är bombsäker på versal.

Till slut måste jag, för husfridens skull, vända mig till Google och se där! Den stora bokstaven kan tydligen även heta "majuskel". Vilket helknäppt, idiotiskt namn på en versal. Men när jag skriver dit det, faller de andra bitarna på plats, vilket retar mig så mycket att jag byter till ett annat korsord som vet vad en versal vill säga.

Min faiblesse för korsord går i vågor. Den också. Men då det ser så mysigt och rofyllt ut när Staffan sitter vid köksbordet med en kaffekopp och ett uppslaget korsord, måste jag ju också testa mysfaktorn. Ibland infinner den sig men lika ofta ger jag upp och pysslar med nåt annat. Tålamod är inte min grej. Dessutom verkar jag aldrig fatta att det inte går att diskutera sig fram till att ha rätt mot ett facit. Men jag slutar aldrig att försöka. Diskussionens vågor går höga från min sida medan korsordsmakaren tiger still, segerviss som alltid.

Som sagt, nästan allting går i vågor. Utom mitt hår.