saltatochkryddat

Jag har dille på att ta bilder på naturligt och onaturligt. Det onaturliga består oftast av sånt som är onaturligt vackert. Naturens egna konstverk.

I går var himlen väldigt spektakulär så jag var bara tvungen att gå ut på balkongen och fota när ljuset bjöd på min favoritfärg.

Men vad i . . . . . hela friden nu då? Tre vita tydliga prickar och en som man bara kan ana.

Dom såg jag inte i kamerafönstret!

Jag brukade diskutera UFOs vara eller icke vara med min far. Han var, självklart, inte öppen alls för något som man inte förklara helt realistiskt och naturligt. Det längsta han kunde sträcka sig var till "lite svårt att förklara men jag kan ju inte veta allt. Bara nästan".

Tills . . . Det kom en sån där dag, som bara infaller once in a Lifetime. Mor och far satt vid köksbordet när jag kom på besök. Med vatten, som far brukade berätta för alla: "Hon kommer med vatten och förväntar sig att kunna hämta färdiga paltar nästa dag".

Självklart var det inte så. Varför skulle jag ta med vatten från det kommunala när de själva hade världens godaste vatten från kallkälla.

Jag såg på deras ansiktsuttryck att det var något. Efter en stund kom det: Om du hade varit här i går kväll . . .

Och så kom det! De hade varit med om något som inte ens han kunde förklara!

Det ena gav det andra och händelser från förr kom fram. Oförklarliga.

Som när han, som barn, en vinterkväll stod vid byavägen och hörde en hästskjuts närma sig. Bjällrornas klang hördes på håll, kom närmare och närmare, passerade (!) honom och försvann! Utan att synas!!

Sen kom det fler bekännelser men från hans vuxna tid. Jag bara gapade och lyssnade.

Det visade sig att även mamma hade upplevt oförklarliga saker. Och var det nånting man kunde vara absolut säker på var om mor försökte "ljuga" eller ej. Vi, syster och jag, såg det på hennes näsvingar, som var rena lögndetektorerna. Vid det här tillfället spärrades de inte ut. Klart! Rena sanningen, alltså.

Jag åkte därifrån, full av vördnad, rädsla och förvissning.

Så - du som läser detta, bli inte rädd för vad du ser på min bild! Även om de finns därute nånstans så vill de oss inget ont. De lyser snarare upp tillvaron. Våra balkonglampor.