saltatochkryddat

som plötsligt men nödvändigt lämnar de djupa skogarna och beger sig in till stadens asfalt och stress.

Vad jag tror, men inte vet, är att det är av olika anledningar vi klär oss som vanligt folk där vi vandrar på gatorna.

Jag vet verkligen inte men jag tror inte att Fantomen besöker staden för att tvätta kläder. Det gör jag. Ett måste som jag försöker lätta upp med att köpa mera kläder, vilket visat sig vara svårt. Det frestar inte mycket att köpa midjekorta tröjor och blusar, av förklarliga skäl. De färger jag vill ha, tycker inte modeskaparna är nåt att ha denna sommar. Och hellånga klänningar? Icket för mig. Då snubblar jag bara.

Fantomen har sin favoritklädsel för de djupa skogarna. Det har jag också. Just nu ligger den och försöker bli ren i tvättmaskinen. Adidasbyxor som snart faller i bitar och tre svarta överdelar: ett linne, en t-shirt och en långärmad tröja. Helgardering för olika väderlekstyper.

Jag såg en annons som väckte mitt begär. En kanonsnygg blus som skulle bli pricken över mina caprijeans. Adressen var helsvensk och slutade med .se. Varför tveka? Så jag slog till. Efter fyra veckor kom den. Hade tydligen gjort en sväng förbi Shanghai . . . Ivrigt slet jag upp den väl inslagna, efterlängtade blusen och höll upp den. Jeansblå? Njaeee, snarare vattenpölsblå. Ett läckert, liksom flytande, dimmigt mönster? Om jag sätter på mig ett par jättestarka glasögon kanske. Exakt rätt längd? Jo, om det vore en knäkort klänning så. Allt det där skulle jag kunna acceptera om det inte vore att den är genomskinlig !!!

Men med ett linne under så kanske. Kanske.

Fantomen, han gör så rätt när han besöker staden i stället för att använda djungeltelegrafen och beställa det han behöver. Själv har jag, mycket frikostigt, slängt omkring ordspråket "Man ska vara försiktig med vad man önskar sig" och trott att jag själv har levt efter det också.

Nu vet jag bättre.

Hädanefter ska jag göra som Fantomen; vara god mot de goda och ond mot de onda.

Problemet är bara att kunna skilja ut vem som är vem.

Njut av sommaren min vän 🤗☀️

Vi hade bestämt oss för att hitta just den; den perfekta platsen! Och vi gjorde det!

Att packa en picknickkorg går fort, vi har en viss rutin nu. Kaffe, matiga mackor och pirrvatten (somliga kallar det för kolsyrat vatten). Sen bar det iväg mot okänt mål.

Staffan valde vägar på intuition och vaga gamla minnen. När vi började färdas längs vackra Åbyälven, var det läge att stanna flera gånger och gå ner till älvskanten och kolla, men nej. Otroligt vackra ställen men inte det perfekta.

Ett kunde möjligen ha konkurrerat men då det här:

låg på stigen kändes det inte perfekt så vi fortsatte.

Då dök det upp! Så vackert att jag blev alldeles hänförd och nästan stum. Men bara nästan. 

Dessutom fanns det unika, olika, färgrika små stenar överallt. Jag är väldans fascinerad av sådana. Speciellt de mjuka. Jodå, de finns.

Vi stannade länge och bara njöt. Det är precis sånt där som kan göra mig toklycklig.

Nåt annat som gjorde mig lycklig var att syster Gun och svåger JÅ kom hit från Stockholm och slog läger i vår gäststuga. De två första nätterna hade de, förutom täcke på sig, även två filtar var. Resterande nätter höll de på att svettas ihjäl, trots luftfönster och fläkt.

Det fanns inget mittemellanläge, precis som det ska vara i norra Norrland.

Nu är det också såhär att jag tyvärr inte kan blogga så ofta som jag skulle vilja eftersom vi inte har nåt Wi-Fi i stugan men det kanske är behövligt för alla med en paus.

Hoppas du har det skönt där du är, jag har det gudomligt där jag är 💞