Jo, jag köpte boken men . . .

(null)

Jag tänkte att den här boken, givetvis på bokrea, kunde vara kul att ha och att bläddra i om sådär tio-femton år.
På bokens baksida stod det: Du vet att du börjar bli gammal när du ska dra upp strumporna och inser att du glömt ta på dig några.
Jag skrattade gott och tänkte "men det är det väl ändå ingen som gör. I så fall måste man ju vara långt över hundra.
Så kom jag att tänka på Dagny Carlsson, bloggfenomenet. Hon är 110 bast och skärpt som sjutton.
Nä, det där med strumporna kommer möjligen när man är 122,5 år.
Så bläddrade jag vidare och skrattade åt allt påhittat och befängt.
Tills:
Du vet att du börjar bli gammal när du bara längtar efter att komma hem, ta på mysbyxorna och dra för gardinen.
Där satt den!
Nu började jag läsa på fler sidor medan mitt leende stelnade.
Du vet att du börjar bli gammal när
- Happy Hour numera är en tupplur.
- Tre saker börjar hända. Den första är att minnet försvinner. De andra två kommer jag inte ihåg.
- Du har knutit skorna och funderar på om det är något annat du kan göra när du ändå är där nere.

Och så där fortsätter det. Skrattet blir till ett igenkännandets leende men förvandlas snart till ett fasans grin. Tills jag, tack och lov, slår upp ett citat av Mark Twain: Ålder är en fråga om inställning. Om du inte bryr dig, har den ingen betydelse.

Under andra halvan av 1700-talet var medellivslängden för kvinnor i Sverige 37 år. I dag är den 84.
Sveriges hittills äldsta person var en kvinna som blev 113 år. Det påpekas att de äldsta männen har levt i ett förhållande medan de äldsta kvinnorna verkar ha levt som singlar. Och?

Det är inte alla ägg som blir barn. Men de som blir barn, blir också förhoppningsvis vuxna och till sist gamla. Jag är så himla tacksam över att jag var ett av de utvalda äggen och att jag har fått leva flera liv hittills, barndom, ungdom, småbarnsförälder, yrkesliv, ensamhet och tvåsamhet.
Men ve och fasa om jag fortsätter att blogga tills jag är 110. Lika skärpt som Dagny är ett omöjligt mål. 
"Du vet att du börjar bli gammal när du går upp på övervåningen för att hämta något, glömmer vad det var och kommer ner igen med något annat du inte visste att du behövde."

Jovisst, det händer väl nästan alla. Det är bara det att vi har ingen övervåning.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0