Ibland blir det bara så kul

(null)
Lite roar barn, brukar man säga. I så fall är jag fortfarande barn, eller åtminstone barnslig.
Vi hade, efter lång tvekan, bestämt oss för att beställa en ny hallbyrå på nätet. Och den kom. Som ett platt paket, vilket vi ju hade räknat med, men att monteringsanvisningen skulle vara så fördomsfull, kom som en överraskning. "Bäste klant", så inleddes den. Som jag jublade!
Det räckte ju i och för sig med att läsa första raden efter hälsningsfrasen för att förstå att den som hade författat anvisningen inte kände Staffan. För det första är han verkligen ingen klant, för det andra var hela alltet på holländska eller nåt liknande språk, och det behärskar han inte helt till fullo.

Redan som liten lärde jag mig att vara tyst när husets herre stötte på nåt praktiskt problem, det var ren överlevnadstaktik. Nu hade ju min far ett helt annat temperament än vad min man har men har man en gång drabbats av en mördande blick när man bara försökt att "hjälpa till" så har den lärpenningen suttit i. 
Jag stannade i köket och gjorde det jag brukar när jag känner min begränsning. Bakade. Nu ger ju inte det alltid ett lyckat resultat men chansen är ändå större än om jag försöker lägga mig i nånting tekniskt och i det här fallet räckte det med hälsningsfrasen "Beste klant" för att jag skulle dra mig undan. Efter att ha skrattat klart.
Någon timme senare såg resultatet ut så här:
(null)

Hur mina bullar såg ut, kan jag inte visa. Eller kan och kan . . . 
Men nu har jag gjort något jag verkligen kan: En tavla.
Ordet tavla har ju två helt skilda betydelser. Jag har lyckats kombinera de två.
(null)Jag älskar höstens färger och vill gärna spara dem. Men jag har från flera håll fått veta att det kan man inte göra om man bara placerar ett antal löv bakom glas och ram, man måste visst preparera dem på nåt sätt också. Äsch, vem bryr sig. De är vackra så länge de är vackra.
Tur att Staffan har en annan inställning till det som ska göras. Det får ta den tid det tar. Jag har en annan tideräkning: Det ska vara klart igår.
Inte underligt att mina foton alltid är vinda och sneda. De togs i går . . .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0