saltatochkryddat

Jo, jag har läst mig till att det finns en skillnad.

"Brandgult är flammande och hetsigt och lämpar sig för höstlöv och solnedgångar medan orange är en färg för mode och inredning".

Vad dom hittar på.

Förr i tiden, jodå, jag var med då också, fanns det bara brandgult. Och mörkblått och ljusblått. Vitt var enbart vitt, förutom i den eminente kommentatorn Bengt Grives värld. Han var så precis att han skilde på vitt och ljusvitt gällande konståkarnas dräkter.

I dag måste man se med egna ögon för att avgöra. Nu duger det inte med ljusgrönt och mörkgrönt. Nej, nu ska du veta skillnaden mellan aquagrön, olivgrön, skogsgrön, giftgrön, ja, det finns en oändlig mängd av grönfärger, faktum är att det är den färg som det finns flest varianter av, har jag läst.

Jag har också läst att svart är den mest populära färgen i Sverige men det visade sig vara fel då svart inte är en färg. Läste jag också.

Det är inte tvärgjort att hålla sig ajour med verkligheten för vem bestämmer om den? Egentligen?

Jag har ingen aning. Så jag fortsätter med min egen verklighet. Det jag vill tro på, det tror jag på. Det jag inte vill tro på, det dissar jag. Tills någon överbevisar mig.

När det gäller färger så gillar jag orange (inte brandgul), lila, turkos och svart, som alltså inte är en färg men det struntar jag i.

Det är inte turkos heller. Så det så.