Ont om goda nyheter är det gott om

(null)

Eftersom det är influensatider, kristider, krigstider, dyra eltider och en himla massa andra mer och mindre skrämmande och deprimerande tider, så frossar media av alla slag i stora, svarta, skrämmande rubriker. Ond, bråd död, svält, konkurser, gängkrig, överbelastad sjukvård, underbemannad sjukvård . . . Nej, jag tyar inte mer, som Kristina sa till Karl-Oskar, fast i ett helt annat sammanhang.
Låt mig få bjuda på ett par ljusglimtar:
I dag är dagen tio minuter längre än i går, åtminstone här uppe i norr.
Det är massor med spännande sport på TV.
Snart startar bokrean.
Skellefteå AIK, kommentar överflödig.
Typ så.

När jag själv jobbade i mediabruset, hade jag en idé om att "vi" varje dag, på förstasidan, skulle ha en liten positiv blänkare, som en påminnelse om att allt inte är skit. Det fick jag inget gehör för. Men en "Dagens applåd" infördes på insändarsidan och jisses vad det började applåderas! Vi behöver positivitet, det är helt klart, och vi behöver forum för att kunna uttrycka den. Vi är ju lite blyga, vi svenskar, och behöver ett sätt att enkelt och odramatiskt visa beröm och tacksamhet på.

Men nu då, när det mesta i omvärlden är skrämmande, farligt eller smittsamt. Hur ska vi förhålla oss? Själv har jag, på äldre dar, anammat talesättet "What’s ment to be, is ment to be" och försöker att inte oroa mig för det jag inte kan påverka. Ställs man inför fullbordad fakta, får man ta det då.
Helt klart är dock att om man oroar sig i förväg, kan man ha saboterat många fina dagar och upplevelser. 

Snart är januari förbi. Februari är en kort månad. Mars kommer med ljuset. I april försvinner snön.
Sen saktar vi ner, drar åt handbromsen och njuter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0