saltatochkryddat

. . . med det svenska språket.

Nu har Språkrådets nya chef föreslagit att orden de och dem ska slopas och ersättas med ett ord: dom. Förslaget har snabbt fått sin dom.

Aftonbladet öppnade sin chatt och frågade vad svenska folket tyckte om förslaget. Gissa vad resultatet blev! Just precis, massiva protester. Vilket sällan eller aldrig brukar tas hänsyn till.

Jag har haft glädjen och förmånen att få jobba som korrekturläsare på tidningen NorraVästerbotten, som nu enbart heter Norran och trycks i Luleå. Vi var två "korrar" på varje skift, dag och kväll, förutom söndagskvällar då vi var tre. Vi läste all text, förutom TT-material, och alla annonser, som dessutom lästes och motlästes, det vill säga den ena läste den färdigsatta  annonsen högt och den andra kontrollerade att den motsvarade det manus som annonskonsulenterna lämnat ifrån sig. Vi, och hela tidningspersonalen, satte en ära i att lämna ifrån sig en felfri tidning till tryckning. 

Nu handlar allt om pengar och rationalisering. Inte om felfri svenska och rätta faktauppgifter.

Jag är inte alls emot förnyande av språket, det har ju alltid skett genom alla tider, av helt naturliga skäl. Utveckling sker  på de flesta fronter och nya ord kommer som ersätter de förlegade, omoderna. Ungdomar, företrädesvis, använder både svenska, engelska och svengelska. 

Sedan finns ju också så kallade modeord, som kommer och går. Men - nu kommer det! Ordet som gör mig vansinnig: VART. Vart bor du? Vart är smöret? Vart ligger Korpilombolo? Det heter VAR!!

Ordet VART anger riktning/rörelse. Ordet VAR handlar om befintlighet. Var köpte du den blusen? Var är kakorna du bakade? Var var du i går?

Vi pratar svenska, inte engelska! Eller så pratar vi norrländska och säger vars. Med sch-ljud i slutet. Varsch. Det kan ersätta både var och vart.

Nej, att vilja vara språkvårdare och petimäter är inte lätt. Jag höjer min röst och vrålar åt teven. Till vilken nytta? Ingen. Grannarna kanske tror att mannen och jag är osams, vilket inte kunde vara mer fel. Men jag kan inte låta bli så därför övar jag mig nu i att morra i stället för att vråla. Då tror de bara att det är gårdskatten som kurrar. Det är ju bara mysigt. Frågan är bara, VAR är den?