Det är lön(n)löst!

(null)

Så här har det sett ut i stort sett hela sommaren. Vår jättestora lönn framför stugan har kastat ner olikfärgade löv som skräpar och prasslar i vinden. Jag är orolig. Håller trädet på att dö? Det är ju så himla fint där det står och skuggar. Fåglar har sin sommarbostad där, år efter år, så vi och de är riktiga bekantingar som respekterar varann.
Jag hoppas att den förhållandevis kyliga och regniga sommaren är boven i dramat. Men orolig är jag.
Minns du orden "Låt stå" på svarta tavlan (som var grön)? Jag skulle vilja ha den makten att om jag skrev så på träd, buskar och blommor, skulle naturen lyda. Men den rackarn till ordningsman suddar ut det mesta. I år var han - jo, en ordningsman är en "han" - extra alert. Jag hann knappt plantera färdigt i blomlådorna innan han var framme och stökade till det. Det blev ingen tjusig fägring att yvas över, det blev mer en hängig samling utan livsgnista. Jag skyllde på jorden. Det kan man alltid ta till. 
(null)

Eller hararna.
(null)

Eller färgen på fingrarna. Tomatodlarens gröna och morotsodlarens ogröna. 
Tja, man kan inte få allt.
Men somliga får mer än andra. Om jag säger "en åttioåring" vad ser du då framför dig? En av värk böjd vithårig med käpp? Glöm det! Vi har två exempel på dagens åldringar. En man och en kvinna. Mannen ser ut som han alltid har gjort. Eller ja, åtminstone sedan han fyllde 30. Lång, rak i kroppen, spänstig gång, kraftfull röst, bara kanske en aning mindre hår men ändå. Kvinnan är vacker, vackrare nu än någonsin, samma härliga humör och hjärtliga skratt och i sin sommarklänning på själva födelsedagen såg hon ut som en ung flicka.
När jag, i förbifarten, nämnde för min son att mannen ifråga fyllde 80, höjde han rösten, till ett läge jag inte har hört sedan han var liten och arg, och vrålade: ÅTTI!!!! Jag förstår honom.
Så, frågan är rimligen: När blir man gammal? När man uppnått pensionsåldern? När man fyller 100?
Jag misstänker att svaret inte finns. Och inte behöver finnas. För det kommer alltid att finnas de som motbevisar. Vår ståtliga lönn har en del "årsringar under barken", misstänker jag men att den är på väg att ge upp, vägrar jag att tro. Den kanske bara tappar lite hår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0