saltatochkryddat

Alla var kallade och alla kom. Somliga hade inte setts på länge och kände knappt igen varann, medan andra hade setts lite då och då.

Sommaren var lite blek om nosen,

medan sensommaren blommade som aldrig förr.

Höst, sommar och vinter hade en kortare träff och utbytte roliga historier.

Tonårshösten surade.

Hösten visade sina två ansikten.

Nu har de skingrats. Var och en till sitt. Men vem vet, kanske kommer sommaren tillbaka och hämtar något den har glömt. En stor årligen  återkommande risk är att vintern tyckte det var så trevligt på mötet att den vänder om, kommer tillbaka och stannar.

Du förstår vartåt det lutar, va? Jag gillar inte vintern! Jag gillar inte snön. Jag gillar inte kylan. Men, säger då någon, det spelas ju hockey på vintern. Precis! Det åks även skidor på längden och tvären. Man har alla ursäkter i världen att stanna inne, om man nu skulle behöva dem. Man kan sporta med TV-n. 

Ärligt talat så har jag inte så mycket emot själva årstiderna. Det är mer deras svans som hänger med, som jag inte klarar av. Våren har hysterisk städning i sitt följe. Sommaren har mygg, getingar, ormar och andra otrevligheter. Hösten har överdimensionerad svamptillväxt på gräsmattor och mörker. Vintern har kyla och snö. 

MEN sommaren i år har gått utan mygg! Likadant förra sommaren. Hur det kan komma sig? Jag tror stenhårt på våra mängder av småfåglar som pysslar om oss som tack för att vi bryr oss om dem. De offrar sig och äter insekter. Det kan väl inte finnas någon annan förklaring?

Hur det än är med den saken så är jag glad över att vi - fortfarande? - har fyra årstider. Alla får sitt. Men, och det är alltid detta men, skulle de inte kunna komma överens om att fördela längden lite mer rättvist? Och kanske nederbörden? Det händer ju att både vintern och sommaren roffar åt sig onödigt mycket nederbörd. Tycker jag. Men jag vet att det finns de som inte håller med så det blir nog ingen medling. Det får bli som det blir. Även om jag gärna skulle vilja kika lite på protokollet från årstidernas årsmöte men det tillåts ingen. Vi är hänvisade till TV-meteorologerna. Den enda av dem som jag har litat på var Carl-Einar Carlsson som, för "hundra år sedan" avslutade en prognos med orden: Och hur vädret blir, ja, det återstår att se.

Jamen, precis.