saltatochkryddat

Nu är det slutsaltat och slutkryddat.

Peppar, Peppar, Ta i trä.

Så ska man alltid säga för att gardera sej.         "Man uttalar först ramsan och tar sig därefter för huvudet eller annat lämpligt träföremål" står det i instruktionen!

Alltså jämställs huvudet och ett träföremål och jag blir inte förvånad. När det gäller mej, alltså. Det kan ju inte gälla Einstein, till exempel. 

Just nu känns bloggen inte fräsch, helt i synk med min hjärna. Jag tänker i fortsättningen ägna mej åt att ta bilder som säger något själva. Som den här, till exempel:

En vacker sorg, tack vare att hon lärde oss något, vår vackra, starka vän.

Det är inte jag, som person, som behöver använda orden. Det gör bilderna så mycket bättre, ordlöst. 

Nåja, en del av mina bilder lär nog behöva stödord om jag känner mej själv rätt och det tror jag att jag gör. Om inte, frågar jag Staffan. Han förstår alltid vad jag menar. Till och med när jag pratar ryska. Jag kan nämligen bara 

"Goddag kamrat" på ryska medan jag kan variera hälsningsfras på svenska hur mycket som helst beroende på vem jag möter.

Jag är sämre på avsked. 

Tack för att du har läst min blogg, det har betytt så mycket för mej.

Vi ses. We say so.