saltatochkryddat

Alla vet ju att förkylningar kan se väldigt olika ut. Somliga drabbade går till jobbet som vanligt men med pappersnäsdukar och halstabletter i bagaget. Andra stannar hemma och kurerar sej. Sen finns det ju de som delger sina medmänniskor fakta om en rådande snuva vars like aldrig har skådats och som inte drar sej för att visa snuvans färg i näsduken. Ja, det finns nog lika många varianter som det finns människor.

För några dagar sedan började min käre make att visa, nej, inte näsduken utan symptom på en rejäl Man Cold. Sängläge, varmt te med honung, stor näsduksåtgång och andra typiska tecken. Men - inte ett enda ord om hur synd det var om honom. Inte en svag, hjälplös stämma som bad att jag skulle pyssla om honom. Men smittade mej gjorde han!

Nog känner jag en lust att bli lite bortskämd, alltid. Men när jag är på vippen att be honom om något, då frågar han om jag behöver något och då hinner jag inte svara förrän han räknar upp sånt som jag möjligen skulle tänkas vilja ha. Då tänker jag på alla gamlingar han har skött om under åren, rätar på ryggen och säger: Tokes heller.

Jag har en Woman Cold, där behövs inget pjåsk. Möjligen då en kram och en kopp te - med honung. 🧡