saltatochkryddat

Nej, det är inte tomaterna som är det viktiga i bilden, det är hjärtformatet.

Staffan fick ett erbjudande av äldsta sonen som undrade om fadern var intresserad av att följa med på matchen mellan laget i våra hjärtan, Skellefteå AIK, och Linköping, och vilda hästar kunde inte hindra honom från att tacka ja. Inte ens en ensamlämnad fru kunde stoppa honom. Men vaddå ensam? Som på beställning ringde en annan snygging och frågade om det var ok att han kom förbi. OM det var!! Vi såg första perioden tillsammans och jag fick höra kommentarer till och om matchen som aldrig förr. Han är en "insider" och jag är lycklig. Men så var det ju det där med själva orsaken till besöket så efter en väl kommenterad första period, tog han sina matlådor (beställningsvara), tackade med en kram och drog vidare.  Med ett fastetsat leende på mina läppar såg jag ensam resten av matchen. Och för första gången ryckte jag på axlarna åt AIKs förlust och kände mig som en vinnare alldeles på egen hand.

Staffan var inte heller speciellt nedslagen efter förlusten. Han hade ju fått kvalitetstid med sin äldste son.

Men till nästa match, på torsdag, är nog allt som vanligt igen. Vi sitter båda i soffan, iklädda svartgula matchkläder och är på helspänn. Då är det bara seger som räknas!

Ja, såvida inte nåt av våra barn eller barnbarn plötsligt ringer på dörren förstås. Den risken är dock begränsad. De vet vad som gäller! De får göra i ordning fikat själva.

Om de inte väntar till periodpaus, förstås.